VHC, Veterinärmedicinskt och husdjursvetenskapligt centrum, SLU Uppsala. Arkitekt: Nyréns

För att beskriva hur två olika planprinciper kan ge upphov till olika ytutsträckning och planform så vill jag här göra en jämförelse mellan VHC-projektet i Uppsala och ett labb på Frescati.

Om labbet på VHC är ca 4500 kvm per våningsplan, hur skulle då motsvarande yta på Geovetenskap, Stockholmsuniversitet se ut på följande sätt. Om vi som på bilden nedan (bild 2) dubblerar Hus B och C så är de redovisade huskropparnas sammanlagda yta ca 4600 kvm.

 


Plan till vänster (runda strukturen): 1. Del av VHC, Veterinärmedicinskt och husdjursvetenskapligt centrum, SLU Uppsala. Plan till höger: 2. Dubblering av två labbplan på Frescati. Planerna är placerade i samma skala. Klicka på bilden för en större version.

 
Här framträder tydligt hur VHC-projektet med sin kompakta form ger en större närhet mellan olika funktioner och personal. Det blir enkelt och naturligt att kunna dela och samutnyttja utrusning och apparatur, tekniska plattformar, kunskap och erfarenhet. I Geovetenskap är mera planmässigt utsträckt och ger med sina korridorer med återvändsgränder svårare kommunikationer.

 

1. Del av VHC projektet, SLU Uppsala.

Byggherre: Akademiska Hus. Arkitekt: Nyréns Arkitektkontor.

Hela utgångspunkten för detta labb var att det enkelt och naturligt skulle vara att kunna dela och samutnyttja utrusning och apparatur, tekniska plattformar, kunskap och erfarenhet. Så huset är uppbyggt kring en överglasad central ljusgård, kring denna kan man placera funktioner och utrustning som lätt kan delas och samutnyttjas. Och med sitt centrala läge lätt nås från skrivrum och andra labb ytor. Den centrala ljusgården blir på ett naturligt sätt navet som allt snurrar kring. En plats med högspaningsfaktor.

 

2. GEO, Del av Geovetenskap, Stockholms Universitet.

Byggherre: Akademiska Hus. Arkitekt: Nyréns Arkitektkontor.

Stockholms Universitets laboratorium på Frescati byggdes ut från 1960-talet och framåt enligt kamlösninsprincipen. Byggnadskroppar för de olika institutionerna binds samman med passager på gavlarna. Strukturen underlättar inte att kunna samutnyttja och dela utrustning/apparatur. Det finns inget naturligt centrum där man enkelt möts och springer ihop. Man sitter på sin institution i ett skrivrum utmed en lång korridor som slutar i en ”dead end”.



 
Kontoret grundades 1948, har idag drygt 100 medarbetare och verkar över hela Sverige. Nyréns är ett medarbetarägt företag med kontor i Stockholm och Malmö där arkitekter, inredningsarkitekter och byggnadsingenjörer tillsammans med stadsplanerare, kulturmiljöspecialister och landskapsarkitekter arbetar i alla skeden från förstudier, över programarbete till projektering och produktion. Styrkan i bredden av kompetens, och ett värdebaserat arbetssätt innebär en alldeles särskild möjlighet till helhetssyn där ingångsvärden som humanism, hållbarhet och samhälls-nytta lyfts tidigt i planeringen. Allt sedan 1960-talet har Nyréns arkitektkontor arbetat kontinuerligt med forsknings- och undervisningsmiljöer; lab-blocken på Stockholms Universitet, Pharmacia i Uppsala, CRC i Malmö och VHC i Uppsala är några exempel. Senaste uppdraget är det stora labbet Biomedicum för Karolinska Institutet som var färdigt under våren 2018. CF Möller arkitektkontor har ritat basbyggnaden och Nyréns har gjort all inlösning av verksamheten.