Arkitekt Magnus Pettersson återvänder i denna artikel till sina rötter och besöker ett av de första projekt han kom att jobba med i stor skala som nyutbildad arkitekt – Biotech Center. Magnus möter brukare och forskningschefer och undersöker hur de laboratorier som projekterades och byggdes på rekordfart för 15 år sedan egentligen används idag. En personlig tillbakablick, men även en generell diskussion om framtiden för forskningslaboratorier inom bioteknik.


Biotech Center i Arvid Wallgrens backe på Medicinareberget – 16 000 kvm forsknings- och utvecklingsmiljö utvecklad av Göteborgs stad genom HIGAB och färdigställd 2004 med målgruppen bioteknikföretag.

– Jag anställdes 2002 på Liljewall arkitekter AB och mitt första uppdrag var att ingå i teamet som arbetade med Biotech Center. En byggnad i direkt anslutning till Sahlgrenska Akademien, utvecklad i samråd bioteknikföretag och Start Up’s vars forsknings- och utvecklingsverksamhet började kräva större och mer avancerade laboratorier. Min uppgift var att rita och projektera laboratorieinredningen. Att samordna brukarnas krav på funktioner med byggnadens struktur och gränssnitt. Inredning och bestyckning av state of the art biotekniklaboratorier för forskning och utveckling inom bioteknik.

Det jag lärde mig där och då om laboratorier, renrumsteknik, forskningsföretagens arbetsmiljö, validering av kvalitetsprocesser inom läkemedelstillverkning, vikten av samordning av olika discipliner mm har på många sätt följt mig i hela mitt yrkesliv. Vad gäller laboratorieinredning så har jag projekterat många ytterligare utbildnings- och forskningslaboratorier inom kemi, fysik, medicin och bioteknik de senaste 15 åren, och för tillfället arbetar vi på Inobi AB bland annat med renrum för läkemedelstillverkning för Apoteket Produktion och Laboratorier i Malmö.

De två största företagen i Biotechhuset idag är har båda två funnits i byggnaden sedan den uppfördes 2003. De har visserligen båda bytt namn och ägare ett antal gånger under årens lopp, men verksamheten är i huvudsak densamma även om den förstås har utvecklats. Jag har träffat Catharina Brandsten, forsknings- och utvecklingschef på Takara Bio Europe AB (före detta Cellartis och ursprunglingen Cell Terapeutics) och Clas Sonesson, forskningschef på IRL AB (fd Carlson Research AB). Båda är bioteknikföretag, men med lite olika inriktning och helt olika krav på lokaler och arbetsmiljö.


Det centrala trapphuset/atriet som knyter ihop byggnadens delar och verksamheter i ett gemensammt kommunikationsutrymme.

Biotech Center är en byggnad som specifikt utvecklats för att på ett effektivt sätt inrymma biotekniklaboratorier. Byggnadens mått är anpassade för att rymma en kraftfull skyddsventilation och laboratorier med rätt arbetsmått för uppställning av laboratorieinredning. De delar av byggnaden som inrymmer laboratorier uppvisar också ett par olika förhållningssätt till hur skrivrum integreras i laboratoriemiljön. Dels via skrivrum i fasad och dels via skrivrum i byggnadens kärna. Byggnaden är placerad i en dramatisk slänt och ett högt atrium med glastak mellan byggnadens fyra skepp inrymmer all vertikal kommunikation.

Intervju med Catharina Brandsten, forsknings- och utvecklingschef på Takara Bio Europe AB

Takara Bio Europe AB arbetar med att utveckla stamcellsterapier baserade på mänskliga stamceller. Alltså precist framtagna läkemedel bl a för behandling av genetiska sjukdomar, cancer mm. Tekniken har utvecklats sedan 1998, och att företaget hamnade i Sverige berodde till stor del på den svenska ganska oproblematiska synen på att använda överblivna embryon från provrörsbefruktning till forskning. Idag har intresset från Japan med dess åldrande befolkning lett till ett ägande av Takara Bio Europe AB.

Verksamheten består dels av forskning och utveckling av stamcellsterapier och dels produktion av stamcellsterapier avsedda som aktiva läkemedel. Produktionen av läkemedel omfattas av renrumkrav, klass A, vilket är den högsta klassen inom renrumsvalidering. Det innebär bland annat rening av luftflöden, HEPA-filtrering, separata material- och personalflöden, slussar och ombyten i flera steg, spårbarhet och en mycket noggrann övervakning av klimatet i renrumszonerna. Idag är lokalerna validerade av EDA och FDA (den europeiska och amerikanska motsvarigheten till det svenska läkemedelsverket), vilka validerat att lokalerna är byggda och inredda i enlighet med GMP-kraven (Good Manufacturing Practise) för respektive renhetsklass.

Personalen arbetar i rymddräktsliknande kläder i de klassade tillverkningslokalerna. Arbetspassen begränsas till maximalt tre timmar för att inte tappa fokus. Och man arbetar alltid i team om tre personer. En som utför, en som kontrollerar utförandet och en som validerar kontrollen.


Personalen arbetar i rymddräktsliknande kläder i de klassade tillverkningslokalerna. Det läkemedelstillverkande biotechlabbet omfattas av ständigt ökande krav på extrem renhet, spårbarhet, kontroll och validerade processer, allt i enlighet med GMP:s grundläggande idé att skydda patient och konsument.

Det var en mycket framsynt brukargrupp från Takara Bio Europe AB (då Cell Terapeutics) som i samband med projekteringen av byggnaden gjorde alla de nödvändiga förberedelserna i enlighet med GMP avseende ventilation, utrymme för slussar etc. Det påkostade förberedelserna har medfört att då forskningen 2016 övergick till skarp tillverkning av läkemedel har lokalerna, efter omfattande men ändå förberedda och relativt enkelt genomförbara åtgärder, kunnat valideras av FDA enligt GMP klass A. Idag tillverkas stamcellsterapier i renrumsklass A för injicering i människa.

Det är en avsevärd skillnad att bygga biotech-laboratorier för forskning respektive produktion. Forskningslabbets fokus är innovation och i viss mån flexibilitet. De renhetskrav som finns handlar om att kunna utföra forskning med tillräckligt säkerställda resultat. Det läkemedelstillverkande biotechlabbet omfattas av ständigt ökande krav på extrem renhet, spårbarhet, kontroll och validerade processer, allt i enlighet med GMP:s grundläggande idé att skydda patient och konsument.

Kontrollen över processen är helt avgörande för verksamheten och Catharina Brandsten berättar att det inte är helt oproblematiskt att hyra och inte äga sina produktionslokaler. Dels är det mycket stora investeringar som ska göras i den hyrda fastigheten, vilket måste regleras i långa avtal. Dels behöver gränssnittet mellan hyrda delar respektive egna ägda delar hanteras särskilt i det validerade produktionssystemet. Det hade varit lättare att ha den så nödvändiga kontroll över helheten i ett eget ägande av lokalerna.

Catharina Brandsten berättar att verksamhetens placeringen på Medicinareberget i Göteborg är positiv för Takara Bio Europe AB, då rekryteringen av nya medarbetare till stor del sker från akademien. Det är också viktigt att man befinner sig i ett relativt urbant och centralt sammanhang för den högutbildade kategori medarbetare som man söker. Det är också viktigt för medarbetarna med bra forskningsmiljöer av modern och hög standard. Verksamheten är alltså, vilket är utmärkande för avancerad biomedicinsk forskning, både ”humankapitalintensiv” och kräver stora investeringar i avancerade laboratorielokaler.

I framtiden ser Catharina Brandsten ännu högre myndighetskrav och mer tekniskt avancerade renrum. Men också ökade produktionsvolymer och en växande marknad. För Takara Bio Europe AB kommer det förmodligen innebära investeringar i fler och bättre bioreaktorer och annan maskinpark, och hon ser också potentialen för Artificiell Intelligens (AI) att effektivisera både forskning och produktion inom befintliga system.

Vad gäller hela biotechindustrin så kommer branschen förmodligen uppvisa ett bredare utbud av aktörer. Fler mogna företag i produktionsfas och fler start up’s i forskningsskede. Catharina Brandsten tror också på en fortsatt ökad integrering av expertis från olika discipliner och ämnesområden. Främst teknik, medicin och naturvetenskap, men även exempelvis matematik och datavetenskap.

Intervju med Clas Sonesson, forskningschef på IRL AB

IRL AB arbetar med ”utveckling av läkemedel för hjärnans sjukdomar”, fram för allt för Parkinsons sjukdom. Från början baserades verksamheten på nobelprisvinnaren Arvid Carlssons banbrytande forskning inom signalsubstanser i människans nervsystem, men idag är verksamheten lite bredare definierad.

Till skillnad från övriga bioteknikföretag i byggnaden har IRL AB en stor mängd kemilaboratorier. Man är det enda företaget i byggnaden som har verksamhet inom traditionell organisk kemi. Det innebär i praktiken att man har en stor mängd dragskåp (som är avsedda för skydd av operatören). Fler än man idag behöver. Idag skulle verksamheten behöva mer biotekniklab, med fler dragbänkar (som är avsedda för skydd av produkten). Men det är komplicerat att ställa om från en dragskåpsintensiv verksamhet till annan labverksamhet. Dels finns stora investeringar gjorda i inredning och utrustning, och dels är byggnadens infrastruktur avseende skyddsventilation anpassad för den kemilabtäta verksamheten.


Idag skulle IRL behöva mer biotekniklab med fler dragbänkar. Men det är komplicerat att ställa om från en dragskåpsintensiv verksamhet till annan labverksamhet. När vissa kemilab har utvecklats till biotekniklab har det därför gjorts genom att helt enkelt placera utrustning i dragskåp som egentligen skulle kunna stå på en vanlig labbänk utan dragskåpets skyddsventilation

De tunga investeringar som laboratorier kräver har i Biotech Center medfört långa hyresavtal. För att göra de verksamhetsanpassade och specifika investeringarna i fastigheten tecknade IRL AB (då Carlsson Research AB) ett 13-årigt hyresavtal med förvaltaren Higab. Men även efter de 13 åren har IRL AB valt att stanna kvar med sin verksamhet. För även hyrestagaren har gjort egna tunga investeringar i utrustning och inredning, tex dragskåpen i kemilaben. Och det är inte kostnadseffektivt att göra större förändringar i dessa investeringar.

När vissa kemilab har utvecklats till biotekniklab har det därför gjorts genom att helt enkelt placera utrustning i dragskåp som egentligen skulle kunna stå på en vanlig labbänk utan dragskåpets skyddsventilation. Ineffektivt nyttjande av dyrbart utrymme, men den mest kostnadseffektiva lösningen för IRL AB. Det är inte effektivt att blanda kemi- och biotekniklaboratorier. Växlingarna mellan kemiintensiv och bioteknikintensiv verksamhet har varit en utmaning.

IRL AB har ingen tillverkning, utan bara forskning, inom biokemiverksamheten i byggnaden. Det innebär betydligt lägre krav på renhet och validerad säkerhet, jämfört med GMP-kraven vid tillverkning av läkemedel. Delar av bioverksamheten har dock ett relativt högt skydd för kontaminering av forskningsförsöken, i form av ren luft och skydd av produkt i dragbänkar.

Vid utvecklingen av huset prövades att IRL AB (då Carlsson Research AB) skulle bedriva djurförsök i egen anläggning i byggnaden. De mycket komplicerade säkerhetskrav det medförde ledde till att man istället beslutade att utnyttja läget på Medicinareberget genom att köpa in djurförsöken hos Laboratoriet för experimentell biomedicin (EBM) vid Sahlgrenska Akademien. I övrigt värdesätts inte närheten till akademi och övrigt näringsliv så väldigt mycket. Den viktigaste interaktionen sker enligt Clas Sonesson via konferenser och branschforum, inte lokalt, socialt och fysiskt i vardagen. Inte ens inom byggnaden sker ngn särskild professionell samverkan. Företagen är för olika och för specifika i sin verksamhet för att ha praktisk nytta av varandra, menar Clas Sonesson.

I viss mån ser Clas Sonesson att artificiell intelligens (AI), dvs utveckling inom analys av statistiska modeller mm kan leda till en högre effektivitet på olika sätt. Forskningen kan nå snabbare resultat och djurförsök kan ske med bättre resultat, men metodiken för att i olika studiefaser testa och säkra läkemedel för användning i människa har inte ändrats de senaste 30 åren och kommer förmodligen inte att ändras i någon radikal omfattning framöver heller.

Clas Sonesson menar att Biotech Center är ett mycket väl fungerande och flexibelt hus. Men det var initialt svårt att fylla byggnaden med tillräckligt mycket verksamhet för fastighetsägaren Higab. Efter ett antal år breddades därför inriktningen på hyresgäster och verksamhet. Flera verksamheter utan laboratorielokaler tilläts då och nu har flera företag, inkl IRL AB, ett behov av att utöka sin lokalyta. Det är då ett problem att byggnaden är full – och delvis full av ”fel” verksamhet.

Det ständigt förändrade lokalbehovet är en svår utmaning för IRL AB. Det totala ytbehovet varierar, behovet av kemi- respektive biotekniklab varierar och behovet av laboratorie- respektive kontorsytor varierar. Svårt lösa på ett effektivt vis över tid så klart. Men det är ett ineffektivt lokalutnyttjande att man som idag bl a har kontor i konferensrum, skrivrum (små kontor nära lab) i fullt utrustade laboratorielokaler osv. Mer än hälften av IRL AB:s ytor är laboratorieytor, men behovet av fler kontorsytor är för tillfället stort.

Clas Sonesson gillar det ursprungliga upplägget med skrivrum i kärnan av laboratorielokalerna. Bra att labben får det bästa dagsljuset, att skrivrummen inte ligger som barriärer med neddragna persienner och skymmer ljuset och utsikt. Det har gjort arbetsmiljön bra. Förr i tiden var det vanligt med skrivplatser ute på själv labbänkarna, men det är bättre att ha små effektiva kontor i egna rum, celler eller grupper, i direkt anslutning och insprängt i labben.


Öppna planlösningar för laboratorier kommer fortsätta att bli alltmer populärt. Det ger stora fördelar att kunna överblicka verksamheten mellan olika laboratorieytor. Men samtidigt innebär det utmaningar, främst avseende ljudtransmissioner.

Han tror också att den trend med öppna planlösningar för laboratorier som bland annat inleddes med Astras anläggning i Boston 2002 kommer fortsätta. Det ger stora fördelar att kunna överblicka verksamheten mellan olika laboratorieytor. Men samtidigt innebär det utmaningar, främst avseende ljudtransmissioner. En trend är att biotekniklabben får fler och fler apparater och utrusning på bänkarna vilket ger ökade ljudproblem som måste hanteras. Och i den dragskåpstäta laboratoriemiljön är de enorma luftomsättningshastigheterna som alltid ett problem eftersom det blåser ganska rejält och kan upplevas kallt – men skyddsventilation via dragskåp är alltså ett bekymmer i huvudsak för kemilab och inte för biotekniklab.

ARTIKELFÖRFATTARE:
Magnus Pettersson
Arkitekt SAR/MSA
Inobi AB