Här har vi samlat en lista över framväxande, etablerade samt omdiskuterade pedagogiska modeller och metoder i hela den akademiska världen. Alla pedagogiska modeller är både beroende av och har påverkan på utformning och användning av lärmiljöer.
 
 

Aktivt lärande

Aktivt lärande (även kallat studentaktivt lärande) är ett arbetssätt som innebär att studenterna med olika medel involveras i att generera, bearbeta och arbeta med det som ska läras in. Detta kan ske genom att studenter tillsammans formulerar och svarar på frågor, genom diskussioner eller gemensamma problembaserade uppgifter, med mera. Inom Aktivt Lärande finns en mängd olika metodiker, exempelvis problembaserat lärande, kollaborativt/teambaserat lärande (TBL), projektbaserat lärande med flera. Centrum för Undervisning och Lärande vid Medicinska Fakulteten i Lund har en bra sammanställning.
Se även nätverket Rum för Lärande:s omvärldsbevakning kring aktivt lärande.
National Forum on Improving Undergraduate Education Through Active Learning Spaces

 

Flipped Classroom

Flipped Classroom innebär att studenterna tar del av inspelade föreläsningar hemma / utanför skolan och att studenter och lärare istället är aktiva i dialog under hela lektionen som blir en ren handlednings- och diskussionstid. I princip alltså att man ”bytt plats på” / ”flippat” föreläsningarna och studenternas egna arbete som bytt tid och plats med varandra. Metoden har möjliggjorts av smartphones och av enkelheteten i att idag spela in och distribuera film. Metoden anses av sina förespråkare ha flera fördelar: föreläsningar kan bli mer genomarbetade och effektiva, studenter kan se föreläsningen i sin egen takt hemma och kan få direkt hjälp med eget arbete i stället för att köra fast i uppgifter hemmavid.

  • Flipped Classrooms vid University of Queensland
  •  

    Spelbaserat lärande (SBL)

    Spelbaserat lärande syftar till att dra nytta av de egenskaper i spel som gör att miljoner människor lägger tid, engagemang och pengar på datorspel. Studier visar att spelbaserat lärande genom att använda spelmekanismer i lärandeprocessen har förutsättningar att både motivera studenter och förstärka inlärningen. Att använda sig av spelbaserat lärande behöver inte betyda avancerade digitala spel. Exempelvis har Chalmers utvecklat två analoga spel för ökad diskussion och dialog bland studenter i ämnen eller definitioner som innan var svåra att ta till sig. ”Gamification” kan definieras som användningen av speldesign element i icke-spel sammanhang. Spel-baserat lärande (SBL) har erkänts att påverka kognitiv utveckling, motivation och beslutsfattande. Spelbaserat lärande kan också påverka utformning av klassrumsmiljön. Spelliknande inlärningsmiljöer kan tillhandahålla motiverande tvärvetenskapliga miljöer för lärande. Vidare läsning.

     

    Peer instruction

    En evidensbaserad metod som populariserades av fysikprofessorn Eric Mazur på Harvard i slutet på 90-talet. Metoden går ut på att studenter vänder sig varandra i grupper om två (peer-to-peer) eller flera tillsammans får arbeta med att förstå, lösa problem, förklara koncept osv dvs ett aktivt lärande. Används ofta idag i kombination med flipped classroom, eftersom det genom flipped classroom frigörs tid för peer instruction under tiden i klassrummet och studenter kan komma till lektionen med bättre förförståelse. Motsvarande metoder är sedan decennier tillbaka särskilt använda i medicinska utbildningar. Se även studentcentrerat lärande.
    En mycket strukturerad variant av Peer Instruction används vid University of Minesota, under benämningen PAL Peer Assisted Learning, se även David R. Arendales artikel Understanding the Peer Assisted Learning Model: Student Study Groups in Challenging College Courses

     

    Self Regulated Learning (SRL)

    Self-regulated learning (SRL) betonar betydelsen av individens kontroll över sitt eget lärande och medvetande om hur och vad hen lär sig. SRL har ökat i betydelse i medicinska utbildningar under det senaste decenniet och metoden är betydelsefull både under studietiden men också efter avslutade studier då förmågan att planera, styra och reflektera över sitt fortsatta livslånga lärande har en stor och växande betydelse i arbetslivet. SRL inbegriper kognitiva, metakognitiva, beteendemässiga, motivationsmässiga och emotionella aspekter av lärandet.

    EXEMPEL
    UBIKO, experimentell undervisningsmiljö, University of Oulu med flera.

     

    MOOC – Massive Open Online Courses

    MOOC är en vidareutveckling av traditionell distansutbildning som byggts ut med resurser och mötesplatser för studenter och lärare online. Detta var väldigt hett för några år sedan inom hela utbildningsvärlden och det talades om att det skulle slå ut gamla högskolor och universitet. Det har dock inte blivit något av det ännu och just på senare tid har MOOC istället dragits med de sänkta förväntningarnas misstänksamhet, efter några års hype. En färd längs ungefär samma kurva som alla nya tekniker följer alltså från uppblåsta förväntningar till en platånivå och därefter följer en mognadsfas. Ledande internationella aktörer är MIT och Stanford. MIT och Harvard har initierat plattformen EdX med över 90 globala partneruniversitet som producerar onlinekurser (däribland Karolinska Institutet som producerade sin senaste MOOC-kurs till EdX 2016). Kurserna är som regel fritt tillgängliga att delta i, men den som önskar ett certifikat för en fullbordad utbildning får betala en avgift för detta. Se även Open Learning och Open Educational Resoruces.

     

    Open Learning

    EXEMPEL
    http://www.open.edu/openlearn/

     

    Studentcentrerat lärande

    Barr, Robert B. and Tagg, John, ”From Teaching to Learning: A New Paradigm for Undergraduate Education

     

    Blended learning

    Lärande som på olika använder sig av de möjligheter som informationstekniken medger – och kombinerar detta med möten och undervisning i fysiska miljöer – brukar sammanföras under beteckningen blended learning (även hybrid learning). Begreppet används dock med lite olika betydelser, en definition som Bonk & Graham för fram i The handbook of blended learning är: ”Blended learning systems combine face-to-face instruction with computermediated instruction”. En annan formulering talar om att Blending learning är en pedagogisk metod som kombinerar kombinerar fysiska, virtuella, sociala, mobila och mentala lärandeplatser – ett lärande som ska gå långt utanför klassrummet.

     

    Open Educational Resources:

    Open Educational Resources, eller på svenska Öppna digitala lärresurser (OER). Det är lärresurser som är fritt tillgängliga, oftast via internet, och som fritt och obegränsat får användas, kopieras och spridas, samt i många fall även bearbetas för att sedan återigen spridas i sin bearbetade form. Se OER Commons. Exempel från TU Delft.

    EXEMPEL
    Khan academy (hemsida)