Här samlar vi översiktliga beskrivningar av olika typer av rum och funktioner som ingår i en lärmiljö, med fokus på nya och förändrade typer av rum.

 

Learning commons

En learning common (äldre benämning: information commons) är en typ av flexibel social lärmiljö där såväl interaktion som eget arbete stöttas av en trygg och inkluderande design. En learning common innehåller typiskt både enskilda arbets- och läsplatser och grupparbetsplatser, samt personal och teknikstöd för informationssökning. Det kan pågå många parallella aktiviteter inom en liten yta. Bör placeras centralt och lättillgängligt i en byggnad, då det, som namnet antyder, handlar om en gememensam och öppen plats, ett vardagsrum för både formellt och informellt lärande. Konceptet utvecklades av akademiska bibliotek i USA på 90-talet.

EXEMPEL:
SMART Learning Commons vid University of Minesota Libraries.
Kuggen Learning Commons.

 

Active Learning Classroom (ALC)

Konceptet Active learning classroom (ALC) har från början utvecklats i USA, med bas på University of Minnesota.
Modellen innebär att ställa om klassrummet från en sal där lärarledd föreläsning bedrivs till ett rum där studenter kan samarbeta i regel placerade runt runda bord med plats för 6-8 studenter per bord. En film från symposium om Rum för Lärande som förklarar vad Active Learning Classroom innebär och ställer frågan: är det något som fungerar i Sverige?
Tomas Grysell, pedagogisk utvecklare på Göteborgs Universitet om tillämpningen av ALC vid Göteborgs universitet.

 

Laborativa / interaktiva lärosalar

Detta är en mindre strikt form av aktivt klassrum som i likhet med ALC handlar om att aktivera studenterna och använda klassrummet som en arena för samtal, samarbete och handledning istället för (enbart) lärarledd undervisning. Möbleringen är varierad och friare än i ALC. I de laborativa lärosalarna stimuleras studenter även till att stå upp när man samarbetar kring en uppgift, exempelvis runt en interaktiv skärm, detta aktiverar kroppeon och gruppen som helhet blir mer aktiv. Bord och stolar står på hjul och salen kan konfigureras om från helsal till mindre rum uppdelade med flyttbara skiljeväggar.

EXEMPEL:
Uppsala Universitets laborativa lärosal i Blåsenshus (mer information, samt film här).

 

Social Learning Space

Eller ”social lärplats”. Är en typ av miljö som understödjer interkation mellan studenter för att understödja socialt lärande. Det kan vara både ett fysiskt rum, som här, eller ett virtuellt rum. Om ”konventionellt lärande” (i den mån som något sådant existerar längre) kretsar kring klassrummet så krestar det sociala lärandet kring gruppen (community). I social Learning Spaces kan studenter träffas på frivillig basis för att utbyta idéer, ställa frågor och utforska koncept tillsammans. Lärandete sker genom interaktion snarare än genom ett riktat kunskapssökande. Se fördjupad beskrivning här.

EXEMPEL:
OASIS – social learning space vid Universitetet i Tampere.

 

Learning Hub

En Learning Hub är en slags distribuerad lärmiljö som utvecklas på mycket enkelt manér, med tyngdpunkt på att studenter och brukare involveras. Prisvärda studentdrivna miljöer kan utvecklas snabbt och ges en inneboende flexibilitet. Målet är att biblioteket är representerat överallt på campus, hela tiden. Detta angreppssätt har använts vid Aaltouniversitet i Helsingfors där man har valt att utveckla biblioteket till ett Learning Centre och Learning Centret i sin tur utvecklas i form av distribuerade Learning Hubs runt om på campus.

EXEMPEL:
Learning Hub Greenhouse, Aaltounversitetet, Helsingfors