Tankar om labbmiljöer i förändring

Labbet är forskarnas viktigaste verktyg - men också en plats som måste balansera motsägelsefulla krav. I slutändan behöver behoven smältas samman till en fungerande helhet. Det är något vi har lång erfarenhet av i Sverige, använd den erfarenheten när framtidens labb konstrueras!

Idag skriver Dag Beskow, arkitekt på Nyréns Arkitektkontor med mycket lång erfarenhet från komplexa forsknings- och kunskapsmiljöer om labbens utveckling igår, idag och imorgon.

Läs hela texten här

Olika byggnadsform – lika labbyta

För att beskriva hur två olika planprinciper kan ge upphov till helt olika ytutsträckning och olika planform kan en jämförelse mellan VHC-projektet i Uppsala och ett labb på Frescati tjäna som exempel.

I den här texten jämför Dag Beskow utformning och utfall mellan två forskarmiljöer från olika epoker.

Läs hela texten här

Att planera forskningsmiljöer för serendipitet

Det engelska begreppet Serendipity - eller på svenska, den lyckliga slumpen - spelar en snudd på obehagligt stor roll i den mänskliga historien. Det är genom lyckosamma sammanträffanden, snarare än väluttänkta planer, som människors vägar gång på gång korsas på oväntade vis som genererar banbrytande nya upptäckter, innovationer - eller nya människoliv.

Eller? Är den lyckliga slumpen verkligen så slumpmässig? Faktum är att serendipiditet alltsomoftast inte alls är så slumpartat som det i förstone ter sig. Tvärtom kan klokt utformade miljöer maximera förutsättningarna för att lyckosamma möten sker.

Läs hela texten här

Laboratoriet i molnen

Framtidens labb är inte en enskild plats. Framtidens labb utgörs av globala nätverk av uppkopplade robotiserade laboratorier, instrument och databaser, som delar data med varandra genom effektiva datahanteringssystem.

Kan smarta labb och molnbiologi frigöra forskningen från de tidsödande och repetitiva momenten och istället frigöra tiden till analys, formulering av nya hypoteser, utveckling av nya algoritmer och planering för fler experiment?

Läs hela texten här

Biotech Center Medicinareberget – Revisited

Arkitekt Magnus Pettersson återvänder i denna artikel till sina rötter och besöker ett av de första projekt han kom att jobba med i stor skala som nyutbildad arkitekt - Biotech Center.

Magnus möter brukare och forskningschefer och undersöker hur de laboratorier som projekterades och byggdes på rekordfart för 15 år sedan egentligen används idag. En personlig tillbakablick, men även en generell diskussion om framtiden för forskningslaboratorier inom bioteknik.

Läs hela texten här

Framtidens forskningsmiljöer – vad är det?

Hur ska egentligen en bra forskningsmiljö för livsvetenskapen vara utformad idag så att den både ger bästa möjliga stöd till dagens forskning och samtidigt kan anpassas efter framtida troliga behov och förutsättningar? Detta är kärnfrågan i det pågående arbetet kring framtidens forskningsmiljöer på Sahlgrenska Akademin. I denna blogg försöker vi bredda perspektiven och samla in omvärldsanalysens iaktagelser löpande.

Syftet med bloggen är att:

  1. Genomföra en översiktlig, lättillgänglig och uppdaterad omvärldsanalys
  2. Bidra med information och kunskap om utvecklingen och goda exempel inom området
  3. Samla information kopplad till projektet på ett lättåtkomligt ställe
  4. Inbjuda till fördjupad diskussion (genom möjligheten att kommentera på blogginlägg)
  5. Provocera (man kan åtminstone försöka!) och därmed driva på gemensam idéutveckling

Målgruppen för bloggen är anställda på Sahlgrenska Akademin.
Bloggen ligger öppet på nätet (alla som känner till adressen kommer åt den). Läs hela!